Monkfish svante med fru

Historien om

Monkfish

Så många människor man mött i sitt liv och en del sätter sina avtryck lite starkare än de andra. En sådan person är Svante.

Svante en riktig härlig personlighet som är lite som en standard hur man vill att en fiskare på Västkusten ska vara och se ut. Ni vet ett sådant där med väderbitet ansikte, alltid med ett leende och ett vitt skägg lite så där som tomten har. Alltid klädd i sina snickarbyxor och men en tjock stickad tröja och sina gula gummistövlar.

Svante har nu inte alltid bara varit på Västkusten, tvärtom, under sina unga år arbetade han sig runt på flera olika fiskebåtar runt om i hela världen och de hamnar och länder han inte sett finns nog inte. På hans tid var detta ett unikt sätt att få ta sig runt i världen och samla på sig upplevelser och minnen. 

Hans upplevelser och minnen var något som han aldrig glömde och när han fick tillfälle och möjlighet så berättade han mer än gärna för sina lyssnare om allt han fått vara med om. Han kunde måla upp sina berättelser så att man nästan kunde känna doften av maten som tillagades på den där lilla restaurangen han hade funnit på en bakgata i Lissabon. Man kunde till och med förstå känslan han hade när han blev hembjuden till en argentinsk familj för att få prova riktigt hemlagad lokal mat och dryck. Eller hur han fick prova på djuphavsfiske och nog ser han stolt ut på bilden med fångsten och även hans andra fångst, Svantes fru Cornelia.

Att säga att Svante var yrkesfiskare var nästan som att svära i kyrkan. För honom var detta en livsstil och för honom var det inte det viktiga att få lön utan det var allt annat som han fick vara med om.

Han återkom flera gånger till samma historia och även om man hade hört den så var hans sätt att beskriva upplevelsen trollbindande.

Historian är så lång så jag kan inte dela med mig av hela berättelsen. Men den går tillbaka till tiden som Svante tillbringade ute på de stora haven och han och hans kollegor dagligen var ute och jobbade med sina fiskenät. Det hade varit lite sämre fiskelycka och humöret hade börjat gå ner, när de för dagen skulle dra upp sista nätet så hade de därför ingen större förhoppning om någon större fångst. Men i nätet så låg det några stora fiskar som var så fula att Svante föll omkull och nästan åkte av båten.

” Äntligen så har vi fått riktigt bra fisk med kvalitet, som vi kan sälja!”, hörde han en av fiskarna glatt ropa ut.

Svante reste sig upp och tittade på fiskarna – som mer såg ut som små monster än fiskar. Detta var hans först möte med en Monkfish, på svenska Marulk.

Under många år har detta varit en fisk världen över som håller hög kvalitet vilket besättningen visste och något som Svante nu fick lära sig. Det var ingen vacker fisk men den gjorde denna säsong att de fick sin lön när de sålde fisken till restauranger som ville ha högsta kvalitet. En fisk som alltid gav mera tillbaka än all annan vanlig fisk.

Han fortsatte sedan i flera år att ta sig runt i världen för att hitta sina smultronställen, där han fick smaka både på annorlunda matupplevelser och vad livet kunde erbjuda under hans fantasiska resor. De senare åren så har han av ålderskäl nu fått trappa ner och för det mesta sitter han på sin bänk vid sin sjöbod med pipan i mungipan som dock aldrig är tänd men den ska mest vara detaljen som sticker ut.  Det där lilla extra som han brukar säga. Här njuter han av livet han ser tillbaka på allt han fått uppleva. Det råder ingen tvekan om att alla hans upplevelser har gjort honom otroligt lycklig och tacksam för det han varit med om.

”Lika viktigt som målet är så är även resan dit så nog att ta till vara på. Annars når man inte sitt mål. Att få börja drömma sig bort innan man är där för att sedan få överträffa alla förväntningar man haft, då har man lyckats. Då får ni minnen och upplevelser som kommer vara för alltid.”

Jag har hört Svante säga detta så många gånger och som liten kunde man ju inte förstå riktigt vad han menade. På den tiden var han ju en härlig silverhårig farbror där man älskade att höra hans berättelser. Men hans berättelser och tänk har även gjort att man funderat mera på vad man själv vill och med sina mål. Tänk att få uppleva saker runt om i världen så som han fick göra. Jag tror ens liv blir lite extra lyckligt då. Att resa och upptäcka är lite som att läsa en bok men om man är kvar på samma ställe får man istället läsa samma sida om och om igen.

När jag tänker på historian om Marulken som hjälpte dem så började min röda tråd falla på plats.  Jag vill arbeta och dela med mig av härliga upplevelser som gör att folk och i mitt fall företag får det bättre av det de gör och investerar i.

Så jag har Svante att tack för mycket och för att hedra honom så valde jag namnet Monkfish.

Tack Svante för all den inspiration och energi du alltid gav mig vid våra möten. 

Till er andra;

Välkommen till Monkfish Experience

Redo att skapa nya upplevelser?

Kontakta oss så hjälper vi dig från början till slut!

Close Menu